I katedern

Nu ska här bli grillfest. På grund av en förflugen tanke i juni från en Fogel så ska det nu grillas ett helt lamm. Jag har bestämt mig för att försöka säga ja till så mycket som möjligt så därför hakade jag på när det blev tal om grillning. Livet är för kort för att säga nej.

Just nu vet jag inte om det var värt det. Det har varit en del jobb med förberedelser och OSA är tydligen inte så noga längre så folk har anmält sig och avanmält sig i parti och minut känns det som. Inte riktigt så illa kanske men ändå. Nu blir vi i alla fall en 25 pers som ska festa loss och till det ikväll.

Najs

Idag har jag varit duktig. Rättat klart en uppsättning prov, rensat skrivbordet och satt in gamla papper i pärmar. Men det tar ju aldrik slut. Nu väntar nästa laddning på rättning. Mer saker behöver sättas in i andra pärmar och jag borde skriva ner en massa på intranet och internet och tjo vad det rullar på. Det tar ju aldrig slut.

Och förresten ska ES3MU fotograferas på torsdag klockan halv tio. Om det mot förmodan sitter en elev och läser detta. Och vad mer? Nu ska jag förbereda frågesport inför helgens grillning.

Det är ju hur mycket som helst!

Igår åsåg jag nollandet av de nya musikesterna. En stund i alla fall. Vad är det som gör att människor går igång så på pennalism och förnedring? Varför utsätta och utsätta sig för ägg i hår och snusk och lidande? Är det vår vilja att passa in kombinerat med behovet av makt? Skulle inte en initiationsrit bli så mycket trevligare om man satte sig ner och bjöd på hembakt och hallonsaft? Sitta och småprata lite och välkomna med mjuka ord och omtanke?

Det läskiga är ju att jag själv skulle säkert gå i gång som fan på att få plåga lite. Det är ju därför jag trivs som lärare!

Idag har jag varit med min familj på Kukolen och handlat. Dottern ville prova kläder ENSAM i hytten. Och sedan ville hon själv säga till damen i kassan att jackan skulle hängas undan och sedan ville hon ta emot kassen själv. Nu är det bara att finna sig i att vara förpassad till rollen som andrafiol.

Imorgon ska dottern få cykla till dagis. Jag lovade henne det när hon hade lärt sig att bromsa. Idag lärde hon sig det. Se vad enkelt det går med inlärningen bara man har de rätta morötterna.

Måste försöka hitta på några bra morötter i skolan nu när betygsinflationen har gjort det omöjligt att locka med MVG eftersom det numera räknas som lägstabetyg.

MVG med guldstjärna och med grädde på toppen!

På tisdag är det dags för terminens första prov. En tvåa ska få testa sina kunskaper om högkulturerna. Det är intressant att se hur eleverna angriper uppgiften. En del är väldigt måna om att få rätt svar under tiden de pluggar, allt ska stå i boken och om en instuderingsfråga är av lite mer reflekterande karaktär blir de nervösa för de hittar inte svaret i boken. En annan han sitter och bläddrar fram och tillbaka i boken och läser och läser men det "fastnar ju för fan inte". Ingen ordning på läsandet, bara blädder. En tredje han bara sitter där. "Det är omöjligt att plugga i skolan". Jaja, sitt där då.

Alla blir i alla fall nervösa av ordet prov. Det gillar jag.

PROV

Jag vet att jag är kategoriskt lagd men det är så klart en överlevnadsstrategi. Och jag är inte fullt så enögd som jag kanske kan framstå i mina onyanserade inlägg.
Jag tycker ju egentligen att det är bra att vi har mycket att säga till om. Jag tycker faktiskt att vi har för lite att säga till om; om det som verkligen är viktigt, nämligen undervisningen och eleverna situation. Många lärare har utsatts för klofingrade skolledningar som ska lägga sig i en massa och sätta igång projekt som aldrig slutförs, följs upp eller som bara rinner ut i sanden till ingen nytta.
Om vi nu måste ha en massa studiedagar, låt de användas till det som vi behöver - dokumentation, planering, forbildning och skolutveckling. Inte en massa tjafs.

Jag älskar mitt jobb. Och lärare är ett djävla pack!

Nu närmar sig terminens första studiedag. Vad ska de vara bra för? Varför ska det vara så svårt att låta verksamheten löpa på? Jag tycker inte att man ska jämföra skolans värld med företagsvärlden men ändå. Om vi nu tar de där snart arbetslösa snubbarna på SAAB igen. Inte har de fler än fem studiedagar på ett produktionsår för att diskutera utvärdering av verksamheten, eller att alla får vara med och tycka till om tygval på nya modellen.
Vi lärare har för mycket att säga till om - eller om man vänder på det - vi lärare vill lägga oss i allting. Det är väl bara att acceptera ledningens beslut. Och gör man inte det är det arbetsvägran och ajöss med dig.

I och för sig är det just SAAB som håller på att sjunka medan vårt vackra skolskepp kommer att reda ut stormen - igen!

Vad får man syssla med som lärare egentligen? Vi är några kollegor som brukar spela pingis ibland på rasterna eller om man har tid över på något hål. Är det arbete egentligen? Eller, det är klart att det inte är arbete men får man göra sådant på arbetstid?
Å ena sidan tycker jag att det är självklart att man skulle få det. Det är avkopplande, man får ny energi och det blir ett uppskattat avbrott i rättandet/planerandet/utvärderandet. Å andra sidan skulle jag kanske tycka det var konstigt om jag exempelvis låg på någon avdelning på sjukhuset och höra sköterskorna tjoa över en missad serve eller vunnen boll. Eller varför inte de snart arbetslösa SAAB-arbetarna som lämnar produktionen för att ta en tre-setare.

Lärare är ett djävla pack!