I katedern

Igår hade jag två acnefilosofer på bussen. Det är fascinerande hur två unga män så lätt kan växla mellan ämnena, mellan högt och lågt.
Det var två killar i "jagharprecisfåttbörjahandlapåbolagetåldern" med getskägg, hatt och stora halsdukar. De pratade så högt som krävs för att det ska vara omöjligt för oss andra att inte kunna lyssna. Det började med den finansiella krisen vilket ledde över till brats och "jag kan förstå de som köper en champagne för 50 000 för att njuta av hemma men för att spruta ner andra med på krogen där går gränsen".
Sedan pratade de lite mer om alkoholkonsumtion och den ene hade tydligen upptäckt en stark dryck som hette whiskey. (Jag vill egentligen stava whiskey "visky" men det ser så avigt ut så därför kör jag med den irländska stavningen, skottar skriver whisky) Och denna whiskey hade i alla fall han druckit sig berusad på och "det blev en sån skön fylla" inte som när "man var ung och tokdrack sprit". Och sekunden efter det pratade de om människans fria vilja som de kom fram till att vi inte hade. Fri vilja alltså.

Och det har han rätt i för jag ville inte lyssna på deras pladder men kunde inte komma undan.